Med gerontologi menas läran om åldrandet och de vetenskapliga grunder till varför vi åldras. Man studerar ålderdomen ur sociala, medicinska och psykologiska aspekter. Begreppet innefattar medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsinriktningar. Vi kan påverka åldrandet genom vår livskvalitet. En viktig påverkan är känslan av att fortfarande vara behövd och att tillhöra den samhälleliga gemenskapen.
Äldre som får tillgång till rätt sorts sällskap, det vill säga det Care of Time erbjuder, mår bättre och lever längre. Forskning visar att bristen på social omsorg och avsaknad av sällskap leder till depression, vilket i förlängningen leder till ytterligare sjukdomar. Man ser även att en större kvalitet på det sociala nätverket leder till en förbättrad kognitiv funktion samt minskad risk för depression. Individen upplever ett större välbefinnande och en ökad livskvalitet.
Det handlar inte om antalet kontakter utan om kvaliteten på de kontakter man faktiskt har varför Care of Time hjälper till att skapa en betydelsefull relation till en och samma person. Ett vänskapligt utbyte med glädje och stöttning samt flexibilitet utifrån kundens önskemål och möjligheter, genom sällskap eller sällskap i kombination med aktivitet utan förekommande stress. Care of Time bidrar således inte enbart till ökat välbefinnande utan också en bättre hälsa hos de äldre. I förlängningen kan tjänsten minska behovet av mediciner och sjukvård för individen eftersom det verkar förebyggande.
Äldre som får tillgång till rätt sorts sällskap, det vill säga det som Care of Time erbjuder, mår bättre och lever längre.
Det vetenskapliga stödet för dessa påståenden är mycket starkt . Några exempel följer.
- Enligt en studie från 2013 på 6500 män och kvinnor över 52 i England[1. Steptoe, Andrew, et al. ”Social isolation, loneliness, and all-cause mortality in older men and women.” Proceedings of the National Academy of Sciences 110.15 (2013): 57975801.] löpte socialt isolerade 26 procents större risk att avlida tidigare än om deras sociala behov tillgodosetts.
- Enligt en systematisk litteraturstudie genomförd vid Göteborgs Universitet 2009[2. Emelie Fritzell, Sociala interventioners effekt på hälsan bland äldre en systematisk litteraturstudie, Sahlgrenska akademin Enheten för socialmedicin, 2009] påverkar sociala interventioner äldres välbefinnande positivt.
- Sannolikt bidrar social samvaro “… till att äldre håller sig vitala längre och upplever högre grad av välbefinnande”, hävdar LA Svensson i en artikel från Vårdalinstitutet 2007[3. Svensson, L. ”Mötesplatser för äldre – en hälsokick.” (2007). ].
- Kvaliteten på sociala kontakter har ett starkare samband med välbefinnande än antalet kontakter är en slutsats som dras av Pinquart och Sörensen 2007 i The Journals of Gerontology[4. Pinquart, Martin, and Silvia Sörensen. ”Correlates of physical health of informal caregivers: a metaanalysis.” The Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences 62.2 (2007): P126-P137.].
- Att hjälpa äldre förbättra kvaliteten på deras sociala nätverk kan leda till förbättrad kognitiv funktion, minskad risk för depression samt ökad livskvalitet. Detta enligt en studie från 2007 i tidskriften Aging & Mental Health[5. Winningham, R. G., and N. L. Pike. ”A cognitive intervention to enhance institutionalized older adults’ social support networks and decrease loneliness.” Aging & mental health 11.6 (2007): 716-721.].
- I en viktig studie av Greaves från 2006[6. Greaves, Colin J., and Lou Farbus. ”Effects of creative and social activity on the health and wellbeing of socially isolated older people: outcomes from a multimethod observational study.” The Journal of the Royal Society for the Promotion of Health 126.3 (2006): 1341-42.] gavs äldre social stöd av mentorer under ett år. De data som samlades in indikerade att de äldre blev mer alerta, blev mer socialt aktiva, fick bättre självkänsla, fick mer livsglädje samt levde sundare. För personer över 65 år skänker social aktivitet och aktivitet i det dagliga livet samma överlevnadsfördelar som fysisk aktivitet. Detta enligt Glass 13 år långa studie från 1999[7. Glass, Thomas A., et al. ”Population based study of social and productive activities as predictors of survival among elderly Americans.” BMJ: British Medical Journal 319.7208 (1999): 478.].
- Sambandet mellan sociala relationer och mortalitet är lika starkt som sambandet mellan rökning och mortalitet . Detta slogs fast i en översiktsartikel av House i Science redan 1988[8. House, James S., Karl R. Landis, and Debra Umberson. ”Social relationships and health.” Science 241.4865 (1988): 540545.].